Fundior Finans & Försäkring lanserade i juli de inlåningskonton som planerats sedan en längre tid. beQuoted har talat med Fundiors vd Reijo Kirstua.

Inflationsskyddat konto
I mitten av juni erhöll Fundior tillstånd från Finansinspektionen att bedriva inlåningsverksamhet. Nyligen lanserades de inlåningskonton som bolaget började planera för i höstas.

Fundior erbjuder två typer av konton. För det första ett inflationsskyddat räntekonto med upp till tre fria uttag per år för kunden. Räntan för kontot baseras på den gällande inflationstakten i Sverige, mätt med konsumentprisindex (KPI), på vilket en marginal läggs.

KPI, som räknas fram av Statistiska centralbyrån (SCB), reflekterar förändringen i konsumentpriserna under de senaste tolv månaderna. För juni 2011 är KPI 3,1 procent. Ett nytt KPI presenteras löpande i mitten av varje månad.

Marginalen som läggs ovanpå KPI på det inflationsskyddade kontot kommer att kunna variera över tiden. För närvarande ligger marginalen på 1,15 procentenheter per år, vilket innebär att kontot för tillfället ger en ränta på 4,25 procent. 

Reijo Kirstua säger att marginalen kommer att uppdateras löpande och att den bland annat kommer att styras av konkurrenssituationen. Som ett bevis på detta kan man ta det faktum att kontot lanserades i mitten av juli med räntan 3,8 procent och marginalen 0,7 procentenheter, men redan en vecka senare höjdes marginalen. 

Och ett fasträntekonto
Det andra kontot Fundior lanserat är ett fasträntekonto med tolv månaders bindningstid. För närvarande ger kontot en ränta på 6,25 procent per år. Till ett förutbestämt pris ska det är det möjligt att ta ut pengar i förskott.

Ingen insättningsgaranti
Medel som placeras på kontona omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Garantin innebär att belopp upp till motsvarande 100.000 euro per person och bank är skyddat om banken skulle gå i konkurs.

- Sparformer utan insättningsgaranti ger en större flexibilitet för hur vi kan placera tillgångarna. Detta ger oss också möjlighet att ge en högre ränta då vi får friare händer. Banker är mer låsta i hur de kan placera, säger Reijo Kirstua. 

Maxinsättning på 50.000 kronor
I och med att man är ett inlåningsföretag och lyder under Lagen om inlåningsverksamhet (2004:299) får man maximalt ta emot insättningar på 50.000 kronor per kund. 

- 50.000-kronorsgränsen finns till för att skydda kunder och den gäller per person. Flera personer i en familj, inklusive barn, kan sätta in 50.000 vardera, säger Reijo Kirstua.

Målavkastning på åtta procent 
Fundiors investeringspolicy är att investera de medel som kommer att placeras på kontona säkert och med bred diversifiering. Målavkastningen för placeringsportföljen ligger på tre procentenheter över den genomsnittliga räntan som betalas till insättarna. I genomsnitt räknar Fundior med att betala fem procent i ränta på sparkontona, vilket innebär att målavkastningen för investeringsportföljen ligger på åtta procent.

Spararnas medel kan investeras i likvida värdepapper, som till exempel obligationer, strukturerade produkter samt konsumentlån.

- Vi räknar till exempel med att våra konsumentkrediter i Finland kommer att kunna ge en avkastning på 15 - 20 procent, säger Reijo Kirstua.

Med tanke på att Fundior även är ett fastighetsbolag skulle man kunna tro att en stor del av medlen kommer att investeras i fastigheter. Fundior har dock satt en gräns som innebär att max en tredjedel av pengarna kan investeras i fastigheter med inteckning som säkerhet. 

Vill konkurrera med Akelius
Detta är en stor skillnad jämfört med det företag som Reijo Kirstua ser som Fundiors huvudkonkurrent, Akelius, som uteslutande investerar i fastigheter. 

- Eftersom vi kommer att ha en annan investeringsportfölj än Akelius och investera i andra tillgångsklasser än fastigheter kommer vi att kunna ge högre ränta, säger Reijo Kirstua.

En jämförelse med Akelius i dagsläget visar att Fundior efter höjningen av räntan på "instant cash"-kontot ger en högre ränta på bägge kontona. 0,25 procentenheter högre på det inflationsskyddade kontot och 1,25 procentenheter högre på ettårskontot. 

Marknadsföringen av de nya kontona
Kontona lanserades mitt i sommaren och Fundior räknar med marknadsföringen av dem mestadels kommer att ske via nätet. Enligt företagets vd har man redan skickat ut en del mejlutskick som berättar om nyheten och inom några veckor ska man ta nästa steg, när företagets konton ska finnas med på den svenska jämförelsetjänsten för privatekonomi, Compricer.se. 

Trots att Fundior siktar på att ge Sveriges högsta sparanderäntor är målsättningen när det gäller antal kontokunder ganska försiktig.

- Vår målsättning är att ha 2.000 kunder vid slutet av 2012, säger Reijo Kirstua.

Om målsättningen skulle falla in, och om alla kunder skulle sätta in maxbeloppet på 50.000 kronor innebär det att de totala insatta medlen skulle uppgå till 100 miljoner kronor i slutet på nästa år.

MAGNUS ERIKSSON
magnus.eriksson@beQuoted.com

MAGNUS ERIKSSON
magnus.eriksson@beQuoted.com  

Samtidigt som Arctic Gold arbetar vidare med gruvprojektet Bidjovagge förstärker bolaget sin organisationen. Ett led i denna förstärkning presenterades i april i form av den nye styrelsemedlemmen Stefan Månsson, en bergsingenjör och mångårig gruvchef. 

Ser bättre odds i gamla gruvfält
beQuoted fick tag på den upptagne nye styrelsemedlemmen på hans kontor i Zinkgruvan.

beQuoted: Varför tror du att Arctic Gold ville ha dig i styrelsen? 

- Alla styrelser mår bra av att ha en blandad kompetens. Det jag i första hand kan bidra med är en väldigt lång driftserfarenhet från gruvindustrin, säger Stefan Månsson.

beQuoted: Var det ett lätt beslut att tacka ja till erbjudandet?

- Ja. Jag tackade ja för att jag tyckte att Arctic Gold verkar ha ett intressant projekt i Bidjovagge. Och intressanta projekt tycker jag om, säger Stefan Månsson.

Det Stefan Månsson framförallt syftar på med att Bidjovagge är ett intressant projekt är att det bedrivits gruvverksamhet där tidigare.

- Sannolikheten att hitta malm är störst i gamla gruvfält. Man hittar däremot sällan stora mängder malm på jungfrulig mark, säger Stefan Månsson. 

Bidjovaggefältets historia
Bidjovaggefältet i nordnorska Finnmarken är ett malmfält där såväl koppar som guld har producerats tidigare.

Under första halvan av 1970-talet opererade ett norskt gruvföretag och i mitten av 1980-talet återupptog finska Outokumpu produktionen och drev den fram till 1991. Man lade sedan ner gruvan när metallpriserna föll och Outokumpu-koncernen lade om sin strategi.

Bidjovaggefältet ägdes senare av IGE Nordic som efter millenniumskiftet utförde nya prospekteringar. Resultaten från IGE:s borrningar, liksom övrig dokumentation på fyndigheter och anläggningar i området, övertogs av Arctic Gold vid deras förvärv av fältet våren 2010.

Ingenting om allting
Stefan Månsson var aktiv inom gruvindustrin redan på den tiden när gruvdriften i Bidjovagge var i full gång. Han blev antagen till bergsingenjörsprogrammet på KTH 1971 och började sedan som geolog på Statsgruvor 1974. Fyra år senare blev han chefsgeolog på företaget och 1983 blev han gruvchef för gruvan i Yxsjöberg.

Karriären fortsatte så småningom till Zinkgruvan där han arbetade i chefsposition 1991 - 2006. Sedan flyttade han till Irland och blev gruvdirektör för Galmony Mines, fram till april i år när han flyttade hem till Sverige. Stefan Månsson föredrar att kalla sig själv generalist inom gruvbranschen.

- Jag brukar säga att jag kan ingenting om allting när det gäller gruvor. Och jag tycker att det är mycket bättre än att kunna allting om ingenting, säger Stefan Månsson och skrattar.

När åren på Irland var avklarade hade Stefan Månsson en ganska klar bild av vad han skulle göra.

- Planen var att flytta hem och bli pensionär eller något liknande, säger han. 

Men allt gick inte riktigt enligt plan. I maj slutade den dåvarande gruvdirektören i Zinkgruvan och Stefan blev tillfrågad om han kunde ta över som tillförordnad vd. Så nu har han, som han själv kallar det "ett sommarjobb" som vd där.

Samtidigt sitter han alltså i Arctic Golds styrelse och han räknar främst med att kunna bidra genom att vara en erfaren diskussionspartner till vd och andra ledande personer i företaget. 

- Jag vet av erfarenhet att det är svårt att starta och driva en gruva. Det är inte som att starta en fabrik, säger Stefan Månsson.

Ett område där han räknar med att kunna bidra med mycket är inom säkerhetsarbetet, där han själv har varit mycket aktiv. 

- Dessutom har jag arbetat mycket med kostnadsfrågor och räknar med att kunna bidra med en hel del där också, säger Stefan Månsson.

Arbetet i Bidjovagge rullar på
I sommar har Arctic Gold påbörjat ett andra borrprogram i Bidjovagge med syfte att utöka kända mineraliseringar och identifiera nya. Målet är att dubbla mineraltillgången, från dagens 1,8 miljoner ton till 3,5 miljoner ton. 

Med en planerad årsproduktion på 350.000 ton skulle den utökade mineraltillgången räcka till cirka 10 års produktion i en framtida, återuppstartad gruva. Investeringsbeslut om eventuell återstart av Bidjovagge beräknas till andra halvan av 2013.

Ser fortsatt stark efterfrågan
Stora investeringar och långdragna prospekteringar är en del av gruvindustrin. Belöningen kommer i form av mångårig gruvdrift, som till exempel minst tio år, som Arctic Gold räknar med i Bidjovagge. Risken man tar här är givetvis att man inte vet var råvarupriserna står om 10 - 20 år. 

Att råvarubranschen just nu befinner sig inne i något av en boom har knappast undgått någon, och givetvis inte Stefan Månsson heller. 

- Den uppgång vi upplever just nu har jag aldrig varit med om tidigare. Däremot har jag varit med om det motsatta, till exempel 2002 - 2003 när priserna var väldigt låga, säger Stefan Månsson.

Att spekulera i vart råvarupriserna ska ta vägen överlåter han dock till andra. Däremot är han övertygad om vad det är som drivit upp priserna, och som även kommer att fortsätta att vara prisdrivande. 

- Det handlar om ökad efterfrågan, framförallt ifrån Kina, men även ifrån Indien, säger Stefan Månsson.

Stefan Månsson menar att det långsiktigt inte finns någon brist på metall. Höga råvarupriser gör att ny produktion blir lönsam och startas upp.

- Förr eller senare kommer tillgång och efterfrågan att mötas och då stannar boomen upp. Men inte i form av någon bubbla som brister utan som en process som utvecklas gradvis, säger Stefan Månsson innan han återvänder till sitt "sommarjobb" som vd.

MAGNUS ERIKSSON
magnus.eriksson@beQuoted.com