beQuoted nyhetsbrev 4 augusti 2011
Fundior lanserar inlåningskonton
- Satsar på att erbjuda de högsta räntorna i Sverige

Fundior Finans & Försäkring lanserade i juli de inlåningskonton som planerats sedan en längre tid. beQuoted har talat med Fundiors vd Reijo Kirstua.

Inflationsskyddat konto
I mitten av juni erhöll Fundior tillstånd från Finansinspektionen att bedriva inlåningsverksamhet. Nyligen lanserades de inlåningskonton som bolaget började planera för i höstas.

Fundior erbjuder två typer av konton. För det första ett inflationsskyddat räntekonto med upp till tre fria uttag per år för kunden. Räntan för kontot baseras på den gällande inflationstakten i Sverige, mätt med konsumentprisindex (KPI), på vilket en marginal läggs.

KPI, som räknas fram av Statistiska centralbyrån (SCB), reflekterar förändringen i konsumentpriserna under de senaste tolv månaderna. För juni 2011 är KPI 3,1 procent. Ett nytt KPI presenteras löpande i mitten av varje månad.

Marginalen som läggs ovanpå KPI på det inflationsskyddade kontot kommer att kunna variera över tiden. För närvarande ligger marginalen på 1,15 procentenheter per år, vilket innebär att kontot för tillfället ger en ränta på 4,25 procent. 

Reijo Kirstua säger att marginalen kommer att uppdateras löpande och att den bland annat kommer att styras av konkurrenssituationen. Som ett bevis på detta kan man ta det faktum att kontot lanserades i mitten av juli med räntan 3,8 procent och marginalen 0,7 procentenheter, men redan en vecka senare höjdes marginalen. 

Och ett fasträntekonto
Det andra kontot Fundior lanserat är ett fasträntekonto med tolv månaders bindningstid. För närvarande ger kontot en ränta på 6,25 procent per år. Till ett förutbestämt pris ska det är det möjligt att ta ut pengar i förskott.

Ingen insättningsgaranti
Medel som placeras på kontona omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Garantin innebär att belopp upp till motsvarande 100.000 euro per person och bank är skyddat om banken skulle gå i konkurs.

- Sparformer utan insättningsgaranti ger en större flexibilitet för hur vi kan placera tillgångarna. Detta ger oss också möjlighet att ge en högre ränta då vi får friare händer. Banker är mer låsta i hur de kan placera, säger Reijo Kirstua. 

Maxinsättning på 50.000 kronor
I och med att man är ett inlåningsföretag och lyder under Lagen om inlåningsverksamhet (2004:299) får man maximalt ta emot insättningar på 50.000 kronor per kund. 

- 50.000-kronorsgränsen finns till för att skydda kunder och den gäller per person. Flera personer i en familj, inklusive barn, kan sätta in 50.000 vardera, säger Reijo Kirstua.

Målavkastning på åtta procent 
Fundiors investeringspolicy är att investera de medel som kommer att placeras på kontona säkert och med bred diversifiering. Målavkastningen för placeringsportföljen ligger på tre procentenheter över den genomsnittliga räntan som betalas till insättarna. I genomsnitt räknar Fundior med att betala fem procent i ränta på sparkontona, vilket innebär att målavkastningen för investeringsportföljen ligger på åtta procent.

Spararnas medel kan investeras i likvida värdepapper, som till exempel obligationer, strukturerade produkter samt konsumentlån.

- Vi räknar till exempel med att våra konsumentkrediter i Finland kommer att kunna ge en avkastning på 15 - 20 procent, säger Reijo Kirstua.

Med tanke på att Fundior även är ett fastighetsbolag skulle man kunna tro att en stor del av medlen kommer att investeras i fastigheter. Fundior har dock satt en gräns som innebär att max en tredjedel av pengarna kan investeras i fastigheter med inteckning som säkerhet. 

Vill konkurrera med Akelius
Detta är en stor skillnad jämfört med det företag som Reijo Kirstua ser som Fundiors huvudkonkurrent, Akelius, som uteslutande investerar i fastigheter. 

- Eftersom vi kommer att ha en annan investeringsportfölj än Akelius och investera i andra tillgångsklasser än fastigheter kommer vi att kunna ge högre ränta, säger Reijo Kirstua.

En jämförelse med Akelius i dagsläget visar att Fundior efter höjningen av räntan på "instant cash"-kontot ger en högre ränta på bägge kontona. 0,25 procentenheter högre på det inflationsskyddade kontot och 1,25 procentenheter högre på ettårskontot. 

Marknadsföringen av de nya kontona
Kontona lanserades mitt i sommaren och Fundior räknar med marknadsföringen av dem mestadels kommer att ske via nätet. Enligt företagets vd har man redan skickat ut en del mejlutskick som berättar om nyheten och inom några veckor ska man ta nästa steg, när företagets konton ska finnas med på den svenska jämförelsetjänsten för privatekonomi, Compricer.se. 

Trots att Fundior siktar på att ge Sveriges högsta sparanderäntor är målsättningen när det gäller antal kontokunder ganska försiktig.

- Vår målsättning är att ha 2.000 kunder vid slutet av 2012, säger Reijo Kirstua.

Om målsättningen skulle falla in, och om alla kunder skulle sätta in maxbeloppet på 50.000 kronor innebär det att de totala insatta medlen skulle uppgå till 100 miljoner kronor i slutet på nästa år.

MAGNUS ERIKSSON
magnus.eriksson@beQuoted.com

Tidigare publicerade artiklar om Fundior:
» Fundior ger ut obligationslån
» Fundior sätter fokus på inlåningsverksamhet
» Fundior flyttar fram positionerna i ICT
» Fundiors bud möter motstånd från ICTs aktieägare

 
 
Marknadsplats
AktieTorget
 
 
 
 


Reijo Kirstua
VD Fundior

 
 
 
 
Fundior erbjuder två typer av konton. Ett inflationsskyddat räntekonto och ett fasträntekonto.

 
 
 

Pengarna som sätts in på Fundiors konton omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. 

 
 
 
  
- Sparformer utan insättningsgaranti ger en större flexibilitet för hur vi kan placera tillgångarna, säger Reijo Kirstua.

 
 
 
 

 
Kontona, som lanserades i somras, har redan marknadsförts via mejlutskick och snart kommer de att finnas med på jämförelsesajten Compriser.se. 
 
 
 

 
Förutom att erbjuda inlåningskonton så är Fundiors affärsidé att investera i bl.a. fastigheter och fastighetsbolag.
 

 
 
 
 

Nästa händelse
2011-08-30
Delårsrapport Q2 2011


 
Mer info
Läs mer på beQuoted
 
Hemsida

  
beQuoted nyhetsbrev 28 juli 2011
Gruvstart nära för Nordic Mines

Under en regning och blåsig 12-gradig midsommarvecka arbetade 150 personer intensivt med att färdigställa Nordic Mines Laivagruva i skogarna utanför finska Brahestad. Planen är att produktionen ska starta den 22 augusti.

Guldpriset alltmer attraktivt för guldbrytare
Nordic Mines vd Michael Nilsson sade till Dagens Industri den 21 juli att planen är att produktionen i anrikningsverket ska starta den 22 augusti.

Tajmingen kunde inte vara mycket bättre, då guldpriset de senaste månaderna klättrat till nya rekordnivåer, pådrivet av den oro och riskovillighet som den europeiska skuldkrisen och de politiska konflikterna i USA skapat.

I mitten av juli nåde guldpriset i dollar ett nytt all time high när den magiska gränsen 1.600 dollar per troy uns passerades. Detta innebar en uppgång på 15 procent de fyra senaste månaderna. Den långvariga perioden med stigande priser tog därmed fart igen efter en paus och guldpriset har nu stigit med runt 30 procent på ett år och 150 procent på fem år.

Stigande guldpriser är positivt för Nordic Mines. Enligt tidigare publicerad lönsamhetsanalys från oberoende konsultbolaget Hatch ska Laivagruvan vara lönsam redan vid ett guldpris på 530 euro per uns.

I mars meddelade Nordic Mines att 36 procent av produktionen säkrats till ett pris som var nästan dubbelt så högt, 1.049 euro, till och med första kvartalet 2015. 

Med ett guldpris i euro som nu ligger över 1.100 euro är marginalerna stora och förutsättningarna ser goda ut för stora intäkter när gruvproduktionen väl kommer igång.

Febril aktivitet vid gruvområdet
Enligt Nordic Mines har aktiviteten vid Laiva varit febril under sommaren när samtliga anhalter inom gruvdriften färdigställts, allt från gruva och anrikningsverk till vattenmagasin och miljöanpassad anläggning för deponering av sand.

När brytningen kommer igång ska den ske i dagbrott. Malmen kommer att sorteras upp i tre kategorier, A-malm med högre guldhalter som direkt processas vidare, B-malm som sparas för eventuell framtida utvinning samt gråberg som används för byggen av vägar och annan infrastruktur.

Den intressanta A-malmen kommer att transporteras direkt till en krossanläggning och sedan vidare till anrikningsverket, där guldet utvinns. Vd Michael Nilsson sade till Dagens Industri att företaget räknar med att producera 3. 700 kilo guld redan under 2012.

Lakningstankar på plats
Utvinningen av guldet kommer att ske genom lakning med cyanid som tillsammans med syre löser ut guldet. I processen absorberas guldet med hjälp av aktivt kol, som i sin tur avskiljs för vidare behandling. Det guldladdade kolet lakas sedan ut vid hög temperatur. Den guldrika lösning som uppstår behandlas sedan med elektrolys för att fälla ut guldet. I sommar har lakningstankarna kommit på plats.

Överbliven sand lagras i närområdet
En restprodukt från guldtillverkningen, som uppstår när malmen krossas, är sand. Enligt Nordic Mines kommer 98 - 99 procent av sanden vara fri från skadliga ämnen.

Av sanden kommer en avvattnad sandgröt tillverkas som ska forslas sex kilometer bort i rör till ett 22 hektar stort myrområde. När deponeringen är avslutad kommer skog planteras på myrområdet.

Ser fram emot regniga somrar
200 - 300 kubikmeter vatten per timma kommer att användas i gruvproduktionen i Laiva. För att tillgodose detta behov har Nordic Mines byggt ett vattenmagasin, som idag fylls upp av runt 250.000 kubikmeter vatten. Bolaget, som inte har något emot regniga somrar, räknar dock med att vattenytan ska stiga med ytterligare fem meter. 

Nordic Mines har även arbetat med rekrytering av den personal som ska arbeta i gruvan. När gruva tas i drift kommer omkring 75 personer vara anställda och de flesta nyckelpersonerna har redan tillträtt sina tjänster.

Bolaget värderas till miljardbelopp
Med bara veckor kvar till den tänkta produktionsstarten är det nog en och annan aktieägare som väntar på nyheter om att produktionen verkligen kommer igång.

Att döma av utvecklingen för aktien är det många som har stora förhoppningar. Även om aktiekursen tappat över tio kronor sedan toppnivån på 75 kronor i mars är uppgången sedan årsskiftet fortfarande runt 30 procent.

Sedan beskedet om den klara gruvfinansieringen kom förra sommaren är uppgången över 100 procent och börsvärdet ligger idag runt 2 miljarder kronor. 

Om nuvarande guldpris och eurokurs består och om Nordic Mines bryter 3,7 ton guld 2012, som bolaget räknar med, hamnar intäkterna över en miljard kronor redan nästa år.

36 procent av guldet, 1.332 kg, säljs till den prissäkrade nivån 1.049 euro per uns. Med en eurokurs på 9 kronor ger detta försäljningsintäkter på drygt 400 miljoner kronor.

Om resterande guld, 2.368 kg, säljs till nuvarande guldpris runt 1.100 euro ger det intäkter på runt 750 miljoner kronor. Totalt hamnar då försäljningsintäkterna 2012 på 1.150 miljoner kronor. 

MAGNUS ERIKSSON
magnus.eriksson@beQuoted.com  

Tidigare publicerade artiklar om Nordic Mines:
» Nordic Mines genomför nyemission
» Finansiering klar för Nordic Mines
» Nordic Mines räknar med att hålla tidsplanen för Laiva

 
 
Marknadsplats
Stockholmsbörsen
 
 
 


Michael Nilsson
VD Nordic Mines

 
 
 
 
Produktionen vid anrikningsverket i Laiva
ska enligt Nordic Mines planer starta den 22 augusti.

 
 
 
 

 
Laivas guldfyndighet kommer att brytas i dagbrott.
 
 
 
 
Ett anrikningsverk byggs i anslutning till Laivagruvan för att i egen regi utvinna guldet.
 
 

 
Skiss
över anrikningsverket i Laiva 

(klicka bilden för större bild)

 
 
 
 
36 procent av guldproduktionen vid Laiva har säkrats till ett pris om 1.049 euro, till och med första kvartalet 2015. 
 
 

 
Priset på guld i euro
2000 - 2010

(klicka bilden för större bild)

 
 
 
 
 
Nästa händelse
2011-08-17
Delårsrapport Q2 2011

Mer info
Läs mer på beQuoted

Hemsida
  
beQuoted nyhetsbrev 20 juli 2011
Mångårig gruvchef till Arctic Golds styrelse

Samtidigt som Arctic Gold arbetar vidare med gruvprojektet Bidjovagge förstärker bolaget sin organisationen. Ett led i denna förstärkning presenterades i april i form av den nye styrelsemedlemmen Stefan Månsson, en bergsingenjör och mångårig gruvchef. 

Ser bättre odds i gamla gruvfält
beQuoted fick tag på den upptagne nye styrelsemedlemmen på hans kontor i Zinkgruvan.

beQuoted: Varför tror du att Arctic Gold ville ha dig i styrelsen? 

- Alla styrelser mår bra av att ha en blandad kompetens. Det jag i första hand kan bidra med är en väldigt lång driftserfarenhet från gruvindustrin, säger Stefan Månsson.

beQuoted: Var det ett lätt beslut att tacka ja till erbjudandet?

- Ja. Jag tackade ja för att jag tyckte att Arctic Gold verkar ha ett intressant projekt i Bidjovagge. Och intressanta projekt tycker jag om, säger Stefan Månsson.

Det Stefan Månsson framförallt syftar på med att Bidjovagge är ett intressant projekt är att det bedrivits gruvverksamhet där tidigare.

- Sannolikheten att hitta malm är störst i gamla gruvfält. Man hittar däremot sällan stora mängder malm på jungfrulig mark, säger Stefan Månsson. 

Bidjovaggefältets historia
Bidjovaggefältet i nordnorska Finnmarken är ett malmfält där såväl koppar som guld har producerats tidigare.

Under första halvan av 1970-talet opererade ett norskt gruvföretag och i mitten av 1980-talet återupptog finska Outokumpu produktionen och drev den fram till 1991. Man lade sedan ner gruvan när metallpriserna föll och Outokumpu-koncernen lade om sin strategi.

Bidjovaggefältet ägdes senare av IGE Nordic som efter millenniumskiftet utförde nya prospekteringar. Resultaten från IGE:s borrningar, liksom övrig dokumentation på fyndigheter och anläggningar i området, övertogs av Arctic Gold vid deras förvärv av fältet våren 2010.

Ingenting om allting
Stefan Månsson var aktiv inom gruvindustrin redan på den tiden när gruvdriften i Bidjovagge var i full gång. Han blev antagen till bergsingenjörsprogrammet på KTH 1971 och började sedan som geolog på Statsgruvor 1974. Fyra år senare blev han chefsgeolog på företaget och 1983 blev han gruvchef för gruvan i Yxsjöberg.

Karriären fortsatte så småningom till Zinkgruvan där han arbetade i chefsposition 1991 - 2006. Sedan flyttade han till Irland och blev gruvdirektör för Galmony Mines, fram till april i år när han flyttade hem till Sverige. Stefan Månsson föredrar att kalla sig själv generalist inom gruvbranschen.

- Jag brukar säga att jag kan ingenting om allting när det gäller gruvor. Och jag tycker att det är mycket bättre än att kunna allting om ingenting, säger Stefan Månsson och skrattar.

När åren på Irland var avklarade hade Stefan Månsson en ganska klar bild av vad han skulle göra.

- Planen var att flytta hem och bli pensionär eller något liknande, säger han. 

Men allt gick inte riktigt enligt plan. I maj slutade den dåvarande gruvdirektören i Zinkgruvan och Stefan blev tillfrågad om han kunde ta över som tillförordnad vd. Så nu har han, som han själv kallar det "ett sommarjobb" som vd där.

Samtidigt sitter han alltså i Arctic Golds styrelse och han räknar främst med att kunna bidra genom att vara en erfaren diskussionspartner till vd och andra ledande personer i företaget. 

- Jag vet av erfarenhet att det är svårt att starta och driva en gruva. Det är inte som att starta en fabrik, säger Stefan Månsson.

Ett område där han räknar med att kunna bidra med mycket är inom säkerhetsarbetet, där han själv har varit mycket aktiv. 

- Dessutom har jag arbetat mycket med kostnadsfrågor och räknar med att kunna bidra med en hel del där också, säger Stefan Månsson.

Arbetet i Bidjovagge rullar på
I sommar har Arctic Gold påbörjat ett andra borrprogram i Bidjovagge med syfte att utöka kända mineraliseringar och identifiera nya. Målet är att dubbla mineraltillgången, från dagens 1,8 miljoner ton till 3,5 miljoner ton. 

Med en planerad årsproduktion på 350.000 ton skulle den utökade mineraltillgången räcka till cirka 10 års produktion i en framtida, återuppstartad gruva. Investeringsbeslut om eventuell återstart av Bidjovagge beräknas till andra halvan av 2013.


Ser fortsatt stark efterfrågan
Stora investeringar och långdragna prospekteringar är en del av gruvindustrin. Belöningen kommer i form av mångårig gruvdrift, som till exempel minst tio år, som Arctic Gold räknar med i Bidjovagge. Risken man tar här är givetvis att man inte vet var råvarupriserna står om 10 - 20 år. 

Att råvarubranschen just nu befinner sig inne i något av en boom har knappast undgått någon, och givetvis inte Stefan Månsson heller. 

- Den uppgång vi upplever just nu har jag aldrig varit med om tidigare. Däremot har jag varit med om det motsatta, till exempel 2002 - 2003 när priserna var väldigt låga, säger Stefan Månsson.

Att spekulera i vart råvarupriserna ska ta vägen överlåter han dock till andra. Däremot är han övertygad om vad det är som drivit upp priserna, och som även kommer att fortsätta att vara prisdrivande. 

- Det handlar om ökad efterfrågan, framförallt ifrån Kina, men även ifrån Indien, säger Stefan Månsson.

Stefan Månsson menar att det långsiktigt inte finns någon brist på metall. Höga råvarupriser gör att ny produktion blir lönsam och startas upp.

- Förr eller senare kommer tillgång och efterfrågan att mötas och då stannar boomen upp. Men inte i form av någon bubbla som brister utan som en process som utvecklas gradvis, säger Stefan Månsson innan han återvänder till sitt "sommarjobb" som vd.

MAGNUS ERIKSSON
magnus.eriksson@beQuoted.com

Tidigare publicerade artiklar om Arctic Gold:
» Arctic Golds andra borrprogram i Bidjovagge igång
» Arctic Gold går vidare med Bidjovagge-projektet
» Nyemission ska ta Arctic Gold hela vägen till återstart av Bidjovagge

 
 
Marknadsplats
First North
 
 
 
 


Stefan Månsson
Ledamot Arctic Gold

 
 
 
 
Arctic Golds pågående borrprogram
är en del i förberedelsearbetet inför investeringsbeslut om återstart av Bidjovagge-gruvan i nordnorska Finnmarken.
 
 

(klicka bilden för större bild)

 
 
 
Om borrarbetet löper enligt plan räknar styrelsen med att gå till beslut under andra halvan av 2013.
 
 
 
 

 
Under 2011 ska bolaget borra 8.000 meter för att verifiera gamla mineraliseringar men också för att identifiera nya och förlängningar.
 
 
 
 

 
Arctic Gold uppskattar investeringarna i Bidjovagge till 350 - 400 miljoner kronor, vilket innefattar ett nytt anrikningsverk. Bilden visar Outokumpus anrikningsverk som var i drift 1985 - 1991.
 
 
 
 

 
Guldprisets utveckling i dollar under tioårsperioden 2000 - 2010.
 
 
 
 
 
Nästa händelse
2011-08-22
Delårsrapport Q2 2011

Mer info
Läs mer på beQuoted

Hemsida
  
  
Om beQuoted

beQuoted publicerar nyheter och bolagsfakta för journalister och investerare.

Uppdragsgivarna är noterade företag som vill att allmänheten ska få mer och bättre information om den egna verksamheten.

Målgrupperna är nyhetsbyråer, finansiell press, aktiemäklare, riskkapitalister, institutionella och privata investerare.

beQuoted väljer självständigt vad som skrivs och publiceras och garanterar att nyheter, analyser, bedömningar och slutsatser alltid görs oberoende av erhållen ersättning.

beQuoted AB
Sveavägen 31
111 34 Stockholm
Tel 08-692 21 90
Fax 08-506 533 99
info@beQuoted.com
www.beQuoted.com
 
Ansvarig utgivare:
Thomas Lindgren
Prenumeration

Om du vill prenumerera på beQuoteds nyhetsbrev klicka här

Om du vill avsluta din prenumeration klicka här

E-postadresser hanteras omsorgsfullt genom vår Privacy policy

Synpunkter och kommentarer uppskattas
Om du har synpunkter på innehåll, tips eller andra kommentarer att ge - hör då gärna av dig