PATRIK BLOMSTRÖM
patrik.blomstrom@beQuoted.com

Prospekteringsbolaget Botnia Exploration utvecklar mineralfyndigheter och vill ta rygg på den prospekteringsboom som svept över Sverige de senaste åren. Bolaget är ungt, men personerna bakom verksamheten har lång erfarenhet av branschen. Nu genomförs en emission och i samband med den en listning på AktieTorget.

Botnias affärsidé
Botnia Exploration är ett prospekteringsbolag som fokuserar på guld- och basmetallfyndigheter i Sverige och Norden. Affärsidén är att identifiera och utveckla fyndigheter, ett arbete som i praktiken börjar i kartrummet och slutar med provborrningar för att bekräfta de förekomster av mineral som identifierats.

Botnias målsättning är att öka värdet på bolagets undersökningstillstånd, vilket görs genom borrprover som bekräftar de antagna fyndigheterna. Bolaget siktar på att inom en femårsperiod kunna avyttra delar av tillgångarna, till exempel undersökningstillstånd med bekräftade fyndigheter.

Vid sidan av avyttring av hela eller delar av projekt kan det handla om att bjuda in medinvesterare eller att marknadsnotera projekt. De aktörer Botnia vänder sig till är till exempel andra prospekteringsbolag eller investerare inom mineral- och metallindustrin.

Prospekteringsportfölj med tyngdpunkt på Norrland
Botnia Exploration grundades i början av 2007 och har sedan starten kontinuerligt utökat sin prospekteringsportfölj. I dagsläget bedömer bolaget att cirka 30 stycken undersökningstillstånd är värda att fortsätta prospektera, varav 11 stycken är godkända under 2009. 28 stycken av projekten är i inledande faser.

Tillståndens geografiska spridning är koncentrerad till Norrland, från Söderhamn i söder till Älvsbyområdet i Norrbotten. Bland de högprioriterade områdena finns bland andra Orgsjön och Vandelån där guld identifierats.

Från Orgsjön har 25 stycken malmblock analyserats, varav 23 innehöll förekomster av guld. I 7 av dessa block har guldhalter om 2 - 3 gram per ton malm uppmätts.

De preliminära resultaten av nyligen avslutade provborrningar vid Vandelån i Hälsingland visar enligt bolaget mycket positiva resultat. 8 malmblock har analyserats och resultaten pekar på guldhalter mellan 1,5 och 5,7 gram guld per ton malm. Provernas snittguldhalt ligger på nästan 3 gram per ton malm.

Enligt Botnia överensstämmer mineraliseringsmiljön i borrhålet väl med det stora antal guldförande block som tidigare påträffats och analyserats.

Bland basmetallprojekten märks en volfram-mineralisering i Lomtjärnen söder om Söderhamn. Botnia anser fyndigheten mycket intressant och samlar den bland de prioriterade projekten.

Sandvik är en stor konsument av volfram då mineralet används vid framställning av hårdmetaller. I Sverige har det inte bedrivits någon volfram-prospektering sedan Yxsjöbergsgruvan lades ned 1989. Borrproverna från Lomtjärnen pekar enligt Botnia på 3 gånger högre halter av volfram än som uppmätts i Yxsjöbergsgruvan. 

Den geologiska kompetensen central
Innan gruvverksamhet startas måste en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet utvecklas. Den identifierade malmreserven måste innehålla sådana förekomster av mineral att den är lönsam att utvinna.

Prospekteringsbolagets affärsidé förutsätter därmed att bolaget besitter kompetens att identifiera malmen och att ha de finansiella förutsättningarna att genomföra provborrningar för att bekräfta mineralförekomsterna i undersökningsområdet. När mineralförekomsten bekräftats genom borrkärnor stiger värdet på undersökningstillståndet.

Förutsättningarna för att lyckas inom prospektering handlar därför i stor utsträckning om bolagets skicklighet inom geologi och blockletning, att leta och borra på rätt ställe och på rätt sätt.

Botnias vd Bengt Ljung har en lång karriär som innefattar vd-stolar i ett flertal svenska och amerikanska bolag. 1996 valdes han till "entrepreneur of the year" i USA och har varit med i Botnia sedan starten 2007.

Bland geologerna finns en bred kompetens av prospektering i såväl Sverige som utomlands. Flera av dem har varit verksamma i andra svenska gruv- och prospekteringsbolag.

Bland namnen återfinns Torbjörn Grahn och Göran Petersson som fann den mineralisering som blev starten för Lappland Goldminers verksamhet. Till geologteamet hör även blockletaren Ingemar Åslund som tidigare arbetat för International Gold Exploration.

Emission och listning på AktieTorget
Botnia Exploration genomför nu en emission om 10 miljoner kronor och i samband med den en listning på AktieTorget. Första handelsdag kommer att vara under vecka 50. Emissionen är till cirka 90 procent garanterad av befintliga ägare och externa investerare.

Emissionstillskottet ska användas till att finansiera ytterligare prospekteringsborrningar, blockletning och utökning rörelsekapitalet. För 2010 har bolaget budgeterat 3 - 6 miljoner kronor för borrning och 1 - 2 miljoner kronor för fortsatt blockletning.

Bolagets kostnader för projektutvecklingen uppgick till 2,7 miljoner kronor under perioden januari - september 2009. Samtidigt har projektportföljen växt kraftigt under året, från 14 stycken projekt vid 2008 års utgång till nu 30 stycken. Kostnaderna för den fortsatta prospekteringen kommer således att öka.

Den förestående emissionen är bolagets tredje sedan 2008 års ingång. Vårens emission övertecknades, då på en bolagsvärdering om 27 miljoner kronor. Sedan dess har portföljen utökats med tio projekt och värderingen justerats till 40 miljoner kronor.

Vältajmad offensiv
Finanskrisen innebar ett hack i den uppåtgående kurvan för prospekteringsbranschen, som växt kraftigt sedan början av 1990-talet. Botnia pekar på att den här tillfälliga tillbakagången innebär att det nu finns ett betydande överutbud av kapacitet, med lägre borrkostnader som följd.

Att i det läget stå med en bred portfölj av prospekteringar i tidiga faser ser vältajmat ut. Samtidigt borgar de fortsatt höga metallpriserna för att prospekteringsbranschens goda tider håller i sig.

Att teckna sig i Botnias emission handlar därmed om en tilltro till bolagets förmåga att utveckla undersökningstillstånd och att göra det på ett sådant sätt att bolaget lyckas knyta industriella partners till sig.

Botnia anser att det redan visat prov på sin skicklighet genom de resultat som hittills framtagits i de prioriterade områdena. Projekten är fortfarande i tidiga faser men de borrprover som inhämtats står sig väl i jämförelse med andra gruvprojekt och projekt på väg mot gruvproduktion.

Kan Botnia behålla och vidareutveckla sin kompetens är chanserna troligen goda att bolagets blockletare lyckas upprepa tidigare framgångar i fält. I sin tur stärker det förutsättningarna för att bolaget når sin målsättning om att realisera värden i några projekt de kommande åren.

JOHAN NYGREN
johan.nygren@beQuoted.com

I andra delen av vår tematiska artikelserie om biotekniksektorn fokuserar vi på läkemedelsprojektens väg från idé till marknad, en väg full av hinder men också möjligheter. Därefter diskuterar vi bioteknikbolag utifrån investerarens perspektiv.

Bioteknik inget klart definierat begrepp
Bioteknik är ett vitt begrepp som kan ha skiftande betydelse i olika sammanhang. Med "bioteknikbolag" avser beQuoted företag vars huvudsakliga verksamhet består av utveckling av mediciner (inklusive vacciner).

Ett särbegrepp inom bioteknik är så kallad drug delivery. Det innebär en vidareutveckling av befintliga läkemedelssubstanser genom att bland annat förbättra läkemedlets förmåga att tas upp av kroppen. Ett exempel är att kunna ge medlet i tablettform i stället för intravenöst.

Läkemedelsutvecklingens faser
Utvecklingen av mediciner kan delas in i en preklinisk och en klinisk del. I prekliniken testas preparat i laboratoriemiljö och på djur. Den kliniska delen, som omfattar test på människor, kan i grova drag indelas så här:

• Fas I. Studie på i regel friska personer för att se hur medlet tas upp och bryts ner i kroppen samt vilka biverkningar som uppkommer.       
• Fas II. Studie för att mäta effekt, bestämma optimal dos samt kontrollera säkerheten (biverkningar).      
• Fas III. Stora studier där medlet ytterligare utvärderas och jämförs med andra preparat (om sådana finns) eller placebo.     
• (Fas IV). Vid behov efter marknadsgodkännande för att verifiera säkerheten eller viss effekt av medlet.

Man brukar schablonmässigt ange sannolikheten för att läkemedlet ska bli godkänt till cirka

      • 20 procent efter avslutade prekliniska studier
      • 30 procent efter avslutad fas I
      • 65 procent efter avslutad fas II
      • 90 procent efter avslutad fas III

Vanligt att träffa avtal efter fas II-studier
Att utveckla ett nytt läkemedel sägs i snitt kosta runt en miljard euro. När det sedan ska säljas krävs ofta en stor organisation. Bolagen i biotekniksektorn saknar i regel både kapital och säljorganisation, och siktar i stället på att träffa samarbetsavtal med stora läkemedelsbolag.

Ett avtal innebär att ett läkemedelsföretag tar över hela eller delar av den fortsatta utvecklingen. Bioteknikföretaget erhåller ersättning och läkemedelsbolaget garanteras samtidigt rätten att sälja preparatet om det blir godkänt.

Ju tidigare man träffar avtal, desto lägre blir förstås bioteknikbolagets ersättning. Det har ansetts att fas II, då man avverkat den största delen av utvecklingen, är en lämplig tidpunkt för avtal. Bioteknikbolagen  slipper då den stora kostnad som fas III normalt utgör.

På senare tid har beQuoted märkt ett minskat intresse bland de stora läkemedelsbolagen att licensiera in produkter efter fas II. Man delar i alla fall inte bioteknikbolagens uppfattning om värdet. Detta hänger säkert samman med en tuffare myndighetsbedömning av fas III-studier.

Vid ett avtal erhåller bioteknikföretaget först en engångsbetalning (upfront) i samband med avtalet. Därefter utgår ytterligare utbetalningar om vissa steg (milestones) uppnås. Blir läkemedlet godkänt erhålls slutligen en bestämd procentsats av försäljningssumman (royalty).

Royaltysatserna ligger inom ett relativt stort spann, i regel 5 - 25 procent, med högre snittvärden ju längre projektet hunnit. De är också i varje enskilt fall beroende av de fasta ersättningarna som avtalas - ju högre fast ersättning desto lägre royalty.

Patent en viktig del
Flera bioteknikbolag startades för att kommersialisera en idé som grundaren fått och patenterat. I praktiken är det en förutsättning för att utveckla mediciner att de skyddas mot kopiering, med patent och annat.

När skyddet väl löpt ut får man räkna med att bli utsatt för generika, det vill säga kopior som innehåller samma aktiva substans men som säljs till ett oftast betydligt lägre pris. Enligt EU-kommissionen går 76 procent av alla läkemedelspatent ut mellan 2008 och 2012.

Samtidigt minskar antalet nya läkemedel. Statistik från EMEA visar att antalet ansökningar om nya läkemedel minskat från 69 preparat år 2006 till 22 preparat år 2008. Detta ökar behovet hos de stora läkemedelbolagen att licensiera in produkter från bioteknikbolagen.

Ökat intresse för mediciner mot ovanliga sjukdomar
Tidigare har läkemedelsbolagen företrädesvis satsat på utveckling av läkemedel mot våra stora folksjukdomar. Man har velat få fram så kallade blockbuster - läkemedel som säljer för mer än en miljard dollar per år.

På senare tid har läkemedelsmyndigheterna, speciellt FDA, ställt högre krav på bolagen att dokumentera preparatens säkerhet, framför allt när det redan finns godkända läkemedel mot den aktuella sjukdomen. Flera preparat har underkänts efter kostsamma fas III-studier.

Därför har intresset ökat för läkemedel mot mindre vanliga sjukdomar (så kallade särläkemedel eller orphan drugs) som det inte finns någon tillfredsställande behandling mot. Detta understöds av myndigheterna genom förlängd patenttid, skattelättnader och andra statliga stöd.

Dessutom blir den kliniska utvecklingen av särläkemedel billigare; det krävs färre antal patienter i framförallt fas III. Även om få personer får sjukdomen, kan medlet i många fall ändå bli en blockbuster genom att priset sätts desto högre.

Aktiekurserna styrs i hög grad av nyhetsflödet
Bioteknikaktierna påverkas naturligtvis av börsklimatet, men förväntningar på och utfall av studier och avtal spelar en väl så viktig roll. Det är inte ovanligt med kursökningar i väntan på att studieresultat ska presenteras, som kan förbytas i kraftiga fall vid misslyckat resultat.

Man kan också notera en viss otålighet bland placerarna. Bolag som sällan kommunicerar med marknaden bestraffas ofta i form av minskat intresse och sjunkande kurser. Det ger naturligtvis möjligheter för mer långsiktiga köpare att komma in till ett lägre pris.

Svårt att värdera bioteknikbolag
Vid bolagsvärderingar brukar man antingen använda någon form av jämförelse mellan aktiekurs och vinst, till exempel p/e-tal, eller mäta kursen mot substansvärdet. Bioteknikbolags redovisade substansvärden är i regel väldigt låga, och eventuella vinster ligger i framtiden.

Den vanligaste metoden att värdera bioteknikbolag är därför att beräkna deras diskonterade kassaflöde (DCF). Det innebär att man gör ett antal antaganden om framtida intäkter och kostnader. Dessa adderas efter att ha diskonterats till nuvärde (värdet på framtida poster reduceras).

Det innebär att valet av diskonteringsränta får stor betydelse för det framräknade värdet. Samtidigt är osäkerheten om framtida kassaflöden oftast stor, vilket gör att det beräknade DCF-värdet bör tas för vad det är - en väldigt grov uppskattning.

I Sverige finns ett tiotal marknadsnoterade bolag
Den som investerar i bioteknik bör sprida sin insats på flera aktier, då risken i flertalet av bolagen är hög.

Några bolag har ett flertal projekt, andra bara ett. Man kan tycka att många projekt ger bra riskspridning, men så är inte alltid fallet. Historiskt sett har bioteknikbolagen i Sverige haft knappa resurser, vilket inneburit att företag med många järn i elden tvingats skära ner sin verksamhet.

Alltför många projekt kan också medföra att ledningen måste ägna mycket tid åt att lösa problem i stället för att driva verksamheten framåt.

Många av bioteknikbolagen har en attraktiv värdering. I kommande delar av den här artikelserien kommer vi att berätta mer om några av de mer intressanta företagen i sektorn.

GÖRAN OFSÉN
goran.ofsen@beQuoted.com