Under det kalla och mörka vinterhalvåret ökar elförbrukningen i de svenska hemmen. beQuoted har pratat med Elverkets vd Jonas Borgardt om vad som påverkar elpriset och vad bolaget gör för att ligga rätt i sin elprissättning.

Extra elkontrakt inte alltid tillräckligt
Under den kalla vintern 2006 fick Elverket göra tilläggsköp av el till höga spotpriser för att förse sina fastpriskunder. Det påverkade resultatet negativ. Enligt vd Jonas Borgardt är det svängningar man får räkna med:

- Vi ser till att säkra el för kunder när det gäller en normalåtgång. För att vara på den säkra sidan köper vi extra kontrakt på el om det skulle bli kallt. Att det skulle bli så kallt den vintern hade vi inte räknat med. Vi blev tagna på sängen, precis som alla andra.

Fler faktorer som påverkar elpriset
Det är inte bara vädret som påverkar elpriserna. Jonas Borgardt nämner faktorer som olje- och kolpriset, hur valutor rör sig, då främst euron kontra dollarn. Även utsläppsrätter påverkar elpriserna med 20 öre per kWh.

- Vi försöker hela tiden ha koll på dessa faktorer när vi sätter våra elpriser. Men vi kan tjäna pengar på både prisuppgångar och prisnedgångar. Det beror på hur vi säkrar elkontrakten.

- Att priserna går upp gynnar försäljningen i kronor, men det behöver inte nödvändigtvis gynna vår lönsamhet.

Ytterligare en prisdrivande faktor är den ökade konsumtionen och hushållens växande park av elektroniska produkter.

Finansiella kontrakt
En viktig del av Elverkets verksamhet är att köpa och sälja finansiella kontrakt. De finansiella kontrakten är optioner, det vill säga en rättighet att köpa en viss vara eller tjänst till ett visst pris, vid en viss tidpunkt. I det här fallet elkontrakt.

Här använder sig bolaget av partners som prognostiserar elpriserna kvartalsvis. Bolaget har även en riskcontroller som ser till att Elverket ligger rätt i sin riskpolicy.

- För den finansiella prissäkringen jobbar vi både med långa och korta kontrakt. Det gör vi för att försäkra oss om att kunna leverera el till kunder när de binder sig för några år framåt, säger Jonas Borgardt.

Kontrakten är inte bara viktiga för att förse kunderna med el utan också för att Elverket ska ligga rätt i sin prissättning och säkra en god marginalnivå.

- En stor del av vinsten i bolaget kan komma från hur vi förhåller oss till finansiella kontrakt. Med andra ord finns det stora möjligheter att tjäna pengar på de finansiella kontrakten om man sköter sina kort rätt, fortsätter Jonas Borgardt.

Första halvåret 2008
Differensen mellan SYS- och STO-priset låg på en historisk hög nivå under maj månad. Produktionsproblem i den svenska kärnkraften och problem i kraftöverföringen mellan Sverige och Norge låg bakom de höga priserna.

Enligt bolaget ska detta ha belastat resultatet negativt med 4 miljoner kronor. Pressade försäljningsmarginaler inom Elhandel och volatila inköpspriser bidrog till det svagare resultatet.

För första halvåret blev siffrorna följande:

      • Omsättning: 169,6 Mkr (145,3) 
      • Resultat efter finansnetto: 3,6 Mkr (13,3) 
      • Vinst per aktie: 0,40 kr (1,48) 

Omsättningsökningen på 17 procent hänförs till god kundtillströmning inom Elhandel och högre prisnivåer.

Kapabla att parera riskfaktorer
Trasiga kablar och snabba väderomställningar påverkar Elverket lika mycket som något annat bolag i Elverkets position. Den långsiktiga intjäningsförmågan påverkas inte av dessa händelser, även om det är en typ av risk som ska beaktas vid beslut av investering i aktien.

- Vi har en kassako i nätverksamheten. Även om den är investeringstung utgör nätverksamheten en stabil plattform. Det gör att vi är bättre rustade för svängningar i elpriset, säger Jonas Borgardt.

Den globala finansoron sätter sina spår även på elmarknaden. Jonas Borgardt tror att efterfrågan på el kommer att minska, vilket kan påverka elpriset. De rörliga spottpriserna på el har backat och nu har även priserna på terminsmarknaden gått ned.

I morgon presenterar Elverket rapporten för det tredje kvartalet. Då får vi siffror på om en eventuell nedgång i elpriserna påverkat resultatet eller om bolaget parerat prisutvecklingen genom de finansiella kontrakten.

ADI KRILIC
adi.krilic@beQuoted.com

PATRIK BLOMSTRÖM
patrik.blomstrom@beQuoted.com

Investmentbolaget Varyag Resources vill dra växlar på en rysk byggboom och siktar in sig på onoterade bolag i den ryska råvarusektorn. Drygt hälften av investeringarna är inom skog men i portföljen finns också inslag av grus och kol. beQuoted har tittat närmare på en pressad aktie som kan ha framtiden för sig.

Stora satsningar på rysk skog
Tillsammans med Vostok Nafta äger Varyag företagsgruppen RusForest. I slutet av juli köptes det ryska skogsbolaget Bamlesstroi för RusForests räkning. Prislappen landade på 80 miljoner kronor. 

Köpet tillförde RusForest avverkningsrättigheter på 233.000 kubikmeter på en yta över 230.000 hektar. Varyags vd Torbjörn Gunnarsson säger att förvärvet sannolikt markerar en slutpunkt på investeringar för RusForest räkning:

- Bolaget har nått en betydande storlek där vi nu har en tillgångsmassa på runt 1 miljon hektar skog och avverkningsrättigheter på 1,8 miljoner kubikmeter per år. Vi är nästan uppe i samma storlek som Holmen nu. 

Ryssland exporterar stora mängder rundtimmer. Men de ryska myndigheterna har signalerat en önskan om att behålla och processa en större del av timret i landet. Därför höjs exporttullarna på rundtimmer från 25 till 80 procent vid årsskiftet.

- Vår strategi har från början varit att fokusera på sågade trävaror. I och med att stora volymer rundtimmer nu försvinner från den globala marknaden kommer vi sannolikt få en positiv effekt av höjningarna genom att priserna på sågade trävaror går upp, säger Torbjörn Gunnarsson.

I början av oktober driftsattes sågverket i Bogouchan och RusForest har ytterligare ett sågverk under uppbyggnad. Det beräknas stå klart i slutet av året. Sammantaget kommer RusForests produktionskapacitet nå närmare 400.000 kubikmeter inom det närmaste året.

Förväntningarna ökar med krossverksamheten
Varyag har även intressen inom grus och kross. Investeringarna i sektorn uppgår till 112 miljoner kronor, motsvarande nästan 20 procent av portföljen. 

Bolaget har bland annat köpt en majoritetspost i Russian Gravel Company, ett bolag med licenser på tillgångar av hårda bergarter. Idag äger Varyag 51 procent av bolaget. Efter konvertering av konvertibellån till aktier är motsvarande ägarandel 81 procent.

- Investeringarna som har gjorts kommer att möjliggöra en årlig försäljning på 1,7 miljoner ton kross per år. Verksamheten väntas kunna gå i drift under innevarande kvartal. Vi räknar med att nå full produktion innan utgången av 2008, säger Torbjörn Gunnarsson.

Med den byggboom som pågår i Ryssland idag ökar behovet av kross då cement utgörs till 80 procent av kross. Sverige konsumerar 90 miljoner ton kross per år, Ryssland 150 miljoner ton.

- Vi har redan i ett tidigt stadium blivit kontaktade av parter som vill köpa krossverksamheten. Det är ingen överraskning. Vi förväntar oss en rörelsemarginal på omkring 9 dollar per kubikmeter. Vi skulle i praktiken kunna tjäna in hela projektet på 1,5 år, fortsätter Torbjörn Gunnarsson.

Kolverksamheten har problem
Medan Varyags intressen inom skog och sten utvecklats positivt går det trögare för kolverksamheten. För ett år sedan köpte Varyag och partnern Nafta Metal rättigheterna till gruvan Unal. 

Men sedan köpet har Varyag dragits in i en tvist med en tredje part som hävdar att den köpte de fasta tillgångarna så tidigt som 2003. Enligt Torbjörn Gunnarsson är tålamodet snart slut för Varyags del. Kommer inte parterna till en gemensam lösning inom kort avyttras hela projektet.

Utöver Unal-projektet finns ytterligare ett samprojekt med Nafta Metal. Bolagen har gått in med 16 miljoner kronor vardera i ett kolprospekteringsprojekt gällande ett område om 28 kvadratkilometer i Kartagonski. 

- Området ligger angränsande till andra fält där kol bryts idag. Enligt Nafta Metals geologer bedöms det finnas en signifikant potential att kolet sträcker sig in över vårt prospekteringsområde. Vi väntar preliminära resultat i slutet av året, berättar Torbjörn Gunnarsson.

Första halvåret 2008
Skogen väger tungt i Varyags portfölj. Investeringarna uppgår till drygt 316 miljoner kronor och motsvarar 55 procent av det egna kapitalet. Bolagets exponering mot krossektorn är mindre och motsvarar 20 procent av eget kapital. Kolverksamheten utgör endast 7 procent.

Siffrorna för det första halvåret gav följande:

      • Omsättning: 498 Tkr (423)
      • Resultat efter finansnetto: -14,7 Mkr (-7,8)
      • Vinst per aktie: -1,10 kr (-0,88)

Antalet aktier uppgår till 13.303.200 stycken, vilket ger ett börsvärde på drygt 260 miljoner kronor vid en börskurs på 20 kronor. Eget kapital per aktie uppgår till 44 kronor. 

Soliditeten låg vid periodens utgång på 99 procent och de likvida medlen uppgick till 210 miljoner kronor.

En pressad aktie med framtiden för sig?
Sammantaget anser beQuoted att Varyag är ett spännande men något svårgreppbart bolag. En anledning till detta är att bolagets tillgångar är onoterade, en annan är tillgångarnas lokalisering.

Driften i skog och kross kan komma igång innan årets slut. Samtidigt ser kolverksamheten ut att förbli ett frågetecken till dess att nya testresultat om Kartagonski-området presenteras. Lägg till relativt höga förvaltningskostnader och en fortsatt svag lönsamhet på minussidan.

Men dagens värdering av Varyag speglar kanske i första hand marknadens skepsis mot lokaliseringen. Aktiekursen uppgår i dagsläget till knappt hälften av eget kapital per aktie och aktiekursen har dalat sedan årsskiftet.

Bolagets ordförande Sven Hirdman, Sveriges tidigare ambassadör i Ryssland, menar emellertid att landet förblir attraktivt för investeringar i infrastruktur. Och trots konflikter och ekonomisk turbulens ser vi ett land med stora naturtillgångar, en växande medelklass och en infrastruktur i behov av förnyelse.

Därför menar beQuoted att det finns en hel del som talar för att Varyags exponering mot ryska råvaruföretag kan visa sig vara ett vinnande koncept på sikt.

JOHAN FALK
johan.falk@beQuoted.com