Nordic Mines har uppdaterat mängden mineral i fyndigheten i Laiva i Finland. Mängden guld i mineral uppgår nu till totalt cirka 1,1 miljoner uns. I denna artikel tittar vi även närmare på de grundläggande förutsättningarna för gruvan och kalkylerna.

Högre säkerhet på guldmineral
En gruvas lönsamhet är avhängigt ett antal faktorer. Viktigast är hur mycket guld som totalt finns i fyndigheten och med vilken säkerhet som beräkningarna görs.

Nordic Mines har gjort kompletterande borrningar i Laiva i Finland. Ökad täthet i borrningarna har ökat mängden "känd" mineralisering, som tidigare låg i kategorin "indikerad" mineralisering.

Företaget har nu 200.000 uns guld i känd mineraltillgång. Det är fyra gånger mer än i november 2007, då man hade 50.000 uns guld i samma kategori.

När guldet befinner sig i kategorin "känd" mineralisering fortsätter man inte att utföra ännu tätare borrningar.

För att en känd mineralisering skall få status som malm (anses ha ett bevisat ekonomiskt värde) skall däremot utrustning / infrastruktur för att bryta mineraliseringen vara kalkylerad och offererad. Dessutom skall erforderliga tillstånd vara klara.

Mer guldmineral
Mängden indikerad mineraltillgång har minskat med ungefär lika mycket, från 720.000 uns guld till 570.000 uns, så det rör sig om en överflyttning från indikerad till känd mineralisering.

Borrprogrammet har samtidigt haft den positiva effekten att mängden antagen mineralisering (den lägsta graden av säkerhet) ökat från 120.000 uns till 300.000 uns, så här har mängden guld ökat.

- Under 2008 kommer vi att borra vidare för att förhoppningsvis öka mängden guld ännu mer, säger vd Michael Nilsson.

God grund för lönsamhet
Men lika viktigt är vilken guldhalt som mineraliseringarna har. Det är det som bestämmer hur mycket bergmaterial som totalt måste brytas och köras igenom anrikningsverket för att utvinna guldet.

Är guldhalten för låg kostar brytningen och anrikningen för mycket för det guld som man får ut. Nordic Mines ligger nu på 2,12 gram guld per ton i den kända mineraliseringen och 2,36 gram i den indikerade.

- I de guldhalter som vi redovisat är inkluderat det gråberg som är insprängt i guldmineraliseringen, säger Michael Nilsson.

beQuoted bedömer att det är en gynnsam nivå på guldhalten med god grund för lönsamhet. Inte minst mot bakgrund av den uppgång vi haft i guldpriset, där ett uns guld för närvarande kostar klart över 900 dollar.

Rund gruva ger mindre gråberg
Men fyndigheten i Laiva har flera fördelar. Den kan brytas via dagbrott och det ger lägre kostnader än underjordsbrytning.

Att bryta dagbrott kan liknas vid att göra en stor urgröpning i marken, för att komma åt malmen. En fördel är att fyndigheten i Laiva är förhållandevis cirkelformad i ytan.

Då blir det mindre gråberg att ta bort för att komma ner till malmen, jämfört med om mineraliseringen hade varit långsträckt. Det ger lägre brytkostnader och högre lönsamhet.

- Vi räknar med att behöva ta bort fyra ton gråberg för varje ton malm som vi bryter, meddelar Michael Nilsson.

Gynnsam kalkyl
En gynnsam siffra bedömer beQuoted, eftersom det ger lägre diesel- och personalkostnader för entreprenadmaskiner för att forsla bort gråberget. De är normalt sett tunga kostnadsposter.

- De fyra största posterna i driftskostnaderna är elström till anrikningsverket och diesel till entreprenadmaskinerna, som båda står för cirka 20 procent av kostnaderna, samt personal och reagenser för urlakningen, säger Michael Nilsson.

Sammantaget räknar Nordic Mines med brytkostnader på 110 kronor per ton malm. Till detta kommer avskrivningar och kapitalkostnader.

Ett ton malm kan efter anrikning ge uppemot två gram guld, idag värt runt 350 kronor. Således bör en gruva kunna visa god lönsamhet.

Anrikningsverk kan försenas
Men innan brytningen kan starta behövs ett anrikningsverk. Det skall kunna processa två miljoner ton malm per år. Anrikningsverket är kostnadsberäknat till drygt 500 miljoner kronor i siffror från 2007.

I gruvbranschen råder dock högkonjunktur med längre leveranstider. Att bygga ett anrikningsverk är en stor investering. Det är osäkert när anrikningsverket i Laiva kan stå klart, även om planen från början sagt under 2009.

- Förhandlingar pågår med leverantörerna. Min bedömning är dock att volymen producerad guld under år 2009 kommer att bli liten, berättar Michael Nilsson.

Ännu ingen omsättning
För 2007 blev resultatet enligt följande:

      • Omsättning: 0,0 Mkr (0,0)
      • Resultat efter finansnetto: -3,7 Mkr (-2,4)
      • Vinst per aktie: -0,20 kr (-0,20)

Fjärde kvartalet isolerat blev så här:

      • Omsättning: 0,0 Mkr (0,0)
      • Resultat efter finansnetto: -0,5 Mkr (0,3)
      • Vinst per aktie: -0,03 kr (0,03)

Således har Nordic Mines ännu inga intäkter. Men beQuoted anser att Laiva är ett mycket intressant projekt. Enligt bolaget har det potential att bli Nordens största guldgruva.

CHRISTER JÖNSSON
christer.jonsson@beQuoted.com

E.ON:s oförankrade uppköpsbud på Elverket Vallentuna fick affärsutvecklingen att stanna upp tillfälligt. Efter budperioden och E.ON:s misslyckande att nå majoritet i bolaget är nästa steg för Elverket att återgå till sin ursprungliga affärsplan.

Fjärde kvartalet påverkat av buddiskussion
Fjärde kvartalet 2007 har påverkats starkt av E.ON:s uppköpsbud på Elverket, som fått den normala affärsverksamheten att bromsa in. Tillströmningen av nya elhandelskunder har stannat upp och förvärvsdiskussioner har avbrutits.

- Vi har haft ett antal diskussioner med potentiella affärsobjekt där man har kunnat tänka sig att göra affär med oss, men inte med E.ON, berättar Jonas Borgardt, vd för Elverket. De diskussionerna har åtminstone temporärt fått avbrytas.

Elverket intressebolag för E.ON
Flera aktieägare motsatte sig budet från E.ON, som inte fick in så många aktier som de hade behövt.

Tills vidare kommer E.ON ändå att äga drygt 40 procent av Elverket. Därmed blir företaget den största ägaren. Det är naturligtvis lite speciellt att ha en konkurrent som största ägare i bolaget.

- E.ON har sagt att de fortsätter att se oss som "intressebolag". De har sagt att de inte kommer att kräva någon styrelseplats, utan fortsätter att följa spelet från läktaren. Det gör att vi kan återgå till den affärsplan som styrelsen mejslat ut, säger Jonas Borgardt.

Aktiekursen kvar på hög nivå
Orsaken till att styrelsen sade nej till budet var att det var finansiellt dåligt. Det bedömdes inte avspegla tillväxtmöjligheterna för en välkonsoliderad aktör som Elverket, på den fragmenterade elhandelsmarknaden.

Hittills verkar aktiemarknaden dela styrelsens uppfattning. En vanlig reaktion på ett misslyckat bud är att aktiekursen faller tillbaka till en lägre kurs än vad budkursen var. Det gäller i synnerhet som den svenska börsen fallit rejält sedan budet lades.

Men trots att budet gjorde att cirka 600 aktieägare i Elverket sålde till E.ON (antalet aktieägare är nu drygt 1.200 stycken) har kursen legat kvar på budnivån, kring 55 kronor. Kanske ett godkännande av de tillväxtmöjligheter som styrelsen målat upp.

Förbli oberoende energiföretag är ett mål
Jonas Borgardt genomförde i dagarna en företagspresentation på Småbolagsdagen, som är ett arrangemang av Financial Hearings och Börsveckan.

Det pågår en diskussion inom EU om att man ska hålla isär elhandlarna och elproducenterna. Det är en hållning som Jonas Borgardt delar:.

- Elförbrukningen ökar med 2 - 3 procent varje år. Vi tycker att el mer har karaktären av en tjänst än som produkt.

- Vi återfinns oftast bland de fem billigaste elhandlarna på prisjämförelsesajter som elprisguiden.se och pricerunner.se.

- Målet är att fortsätta vara ett oberoende energiföretag.

Resultatförbättring under 2007
Trots att fjärde kvartalet belastats med engångskostnader på 3,5 miljoner kronor, som en följd av kostnaderna för buddiskussionerna med E.ON, har resultat ändå lyft rejält jämfört med 2006.

Så här blev helåret 2007:

      • Omsättning: 279,1 Mkr (302,9)
      • Resultat efter finansnetto: 20,7 Mkr (13,2)
      • Vinst per aktie: 2,28 kr (1,47)

Omsättningen har fallit under fjärde kvartalet. Men det beror på en lägre prisnivå för elström och inte på minskad affärsverksamhet. Det varma vädret har minskat elkonsumtionen och därmed priserna.

För fjärde kvartalet isolerat blev siffrorna enligt följande:

      • Omsättning: 91,4 Mkr (81,3)
      • Resultat efter finansnetto: 2,5 Mkr (6,1)
      • Vinst per aktie: 0,38 kr (0,95)

Välkonsoliderat bolag
Lägger vi tillbaka engångskostnader på 3,5 miljoner kronor stiger resultatet till 2,67 kronor per aktie. Eget kapital per aktie uppgår till 21 kronor med en obetydlig nettoskuld. Soliditeten är 60 procent.

Man kan tycka att ett p/e-tal på drygt 20 är ganska högt. Men Elverket är välkonsoliderat och har därför goda möjligheter att växa via förvärv och även organiskt framöver.

Kan Elverket göra ett par förvärv tror beQuoted att förutsättningarna är goda för en positiv resultatutveckling. Fast i en överlag svag börs är kanske aktien ändå inte något direkt fynd på dagens nivåer.

CHRISTER JÖNSSON
christer.jonsson@beQuoted.com

Det Malmöbaserade fastighetsbolaget Annehem säljer de flesta fastigheterna till danska Property Group. Försäljningen ger en kassa på 26 kronor per aktie. Men innehavet i Landskrona behålls då bolaget ser potential till värdestegring. Point Hyllie bedöms ha ett halvår till byggstart.

Avyttring av färdigutvecklade fastigheter
Annehem har sålt merparten av sina fastigheter i Malmö, Lund, Hässleholm och Hörby till danska Property Group. Bakgrunden är att Annehem är ett projektutvecklingsbolag och att de avyttrade fastigheterna bedöms ha varit färdigutvecklade.

Aktiekurserna i de noterade fastighetsbolagen har fallit med bortåt 40 procent på mindre än ett år. Trots denna nedgång på fastighetsfronten har Annehem fått ett bra pris för innehavet.

- Vi har dels gjort en extern, dels en intern och mer konservativ värdering av vårt fastighetsinnehav. Den konservativa har vi använt i vår redovisning, berättar vd Peter Strand för beQuoted när vi hälsar på i bolagets nya kontor i centrala Malmö.

- När vi nu sålde vårt innehav av färdigutvecklade fastigheter fick vi ut ett pris som låg något över den interna värderingen, trots en viss nedgång i fastighetspriserna och en lite osäker konjunktur. Totalt sett känner vi oss därför nöjda med affären.

Byggstart för Point Hyllie
För prestigeprojektet Point Hyllie i Malmö är nästa steg att till sommaren ta fram program- och systemhandlingar, med detaljerade ritningar och planering över de fastigheter som skall byggas.

Därefter följer ett antal veckors remisstid. Då kan kringboende och andra intressenter inkomma med invändningar, innan detaljplanen förväntas vinna laga kraft strax efter halvårsskiftet.

- Byggstart av de första två etapperna med kontors- och butiksfastigheter räknar vi med skall ske under hösten 2008. Vi tar emot intresseanmälningar för butikerna och intresset är mycket stort. Hela projektet beräknas stå klart våren 2011.

Upphandlingen av själva byggnationen för den första etappen står alltså på tur. Här konstaterar Peter Strand att byggkonjunkturen tycks ha lugnat ner sig något.

- Fler entreprenörer hör av sig till oss på jakt efter uppdrag. Jag räknar med att byggkostnaderna kommer att bli lägre idag än vad de hade blivit om vi skulle ha gjort upphandlingen för ett halvår sedan.

God utveckling i Landskrona
Landskrona har som stad länge haft omfattande sociala problem som försämrat dess attraktivitet och hållit tillbaka fastighetspriserna. Detta trots ett gynnsamt geografiskt läge mitt i Öresund mellan Malmö, Lund och Helsingborg.

Men Annehem bedömde i en analys att trenden kunde vända. Utbyggd lokal tågtrafik och etablering av stormarknaden City Gross i centrum var några av de faktorer som bidrog till att man vågade köpa in sig.

Satsningen har hittills fallit väl ut och centrumhandeln har upplevt något av en renässans. Nyrekrytering av kedjor som H&M och Gina Tricot sticker ut som särskilt positiva inslag.

- De nya butikerna har faktiskt överträffat sina förväntningar när det gäller omsättning och "klirr i kassan", berättar Peter Strand.

- Vår satsning utvecklas därför gynnsamt och ser stabil ut. Vi ser en fortsatt potential till hyreshöjningar och värdestegring och vi behåller centrumfastigheterna tills vidare.

Ingen värdeuppskrivning fjärde kvartalet
Annehem har, som en del i en konservativ värderingsstrategi, inte gjort någon uppskrivning av fastighetsvärdena under fjärde kvartalet 2007. Därför är utfallet något blygsammare jämfört med tidigare under året.

Så här blev helårssiffrorna för 2007:

      • Hyresintäkter: 73,6 Mkr (19,4*)
      • Realiserad värdeförändring: 1,5 Mkr (21,2*)
      • Orealiserad värdeförändring: 93,0 Mkr (138,3*)
      • Resultat efter finansnetto: 124,8 Mkr (161,6*)
      • Vinst per aktie: 7,06 kr (9,62*)

* Not: Annehem hade föregående år ett förlängt räkenskapsår som löpte från juli 2005 till december 2006.

För fjärde kvartalet isolerat blev motsvarande siffror:

      • Hyresintäkter: 21,9 Mkr (10,3)
      • Realiserad värdeförändring: 1,5 Mkr (0,9)
      • Orealiserad värdeförändring: -1,3 Mkr (61,2)
      • Resultat efter finansnetto: -0,8 Mkr (60,3)
      • Vinst per aktie: 0,03 kr (3,59)

Eget kapital ligger på 40 kronor per aktie. Aktien värderas till 32 kronor, vilket är lågt. I synnerhet när det finns 26 kronor per aktie i kassan.

CHRISTER JÖNSSON
christer.jonsson@beQuoted.com