Vintern är varmare än någonsin och växthuseffekten verkar vara ett etablerat fenomen. För elhandelsbolagen är vädersvängningarna en utmaning. Här berättar Elverkets nytillträdde vd Jonas Borgardt om prisutvecklingen och hur situationen kan hanteras.

Elverket Vallentuna tjänar pengar på elhandeln
Låt oss först slå fast en gång för alla: Elverket Vallentuna har i nuläget ingen egen produktion. All el som företaget säljer, köps in via elbörsen NordPool där producenternas el prissätts och säljs.

Grunden för Elverkets verksamhet är istället att som elhandlare knyta till sig kunder på den öppna konkurrensutsatta marknaden. Verktygen för att lyckas heter kundorientering, låga interna kostnader och att vara bra på att förutspå prisförändringar.

För variationerna i priset spelar väderförändringarna stor roll:

- Efter en torr och varm sommar med höga elpriser så har nu vattenmagasinen fyllts på igen, efter den regniga hösten och vintern, berättar Jonas Borgardt för beQuoted. Idag finns det ett överskott av vatten i magasinen.

- Balansen är plus 18 TWh i vattenmagasinen och det är en hel del med tanke på att Sveriges årsförbrukning är 145 TWh. Men det kan svänga snabbt ifall det skulle knäppa till och bli kallt.

Olika inköpsmönster för fast kontra rörligt pris
Som kund kan man ha rörligt eller fast pris. Har man rörligt pris betalar man NordPools spotpris, plus Elverkets administrativa kostnader och vinstpålägg.

Har man däremot fastpris måste Elverket försöka prognostisera elförbrukningen så bra som möjligt för att i förväg kunna prissäkra in rätt mängd el.

- Vi lägger en prognos för hur mycket elektricitet som våra kunder som har fastpris skall förbruka, berättar Jonas Borgardt. I det arbetet utgår vi från hur normalanvändningen brukar se ut.

- Därefter säkrar vi leveranserna och priserna med hjälp av standardiserade finansiella instrument. Vi bedriver sedan en aktiv förvaltning av våra prissäkringsportföljer.

- Svängningarna klarar vi bra, eftersom vi har en liten organisation som snabbt kan anpassa sig till marknaden. Vi är snabba att följa förändringar, både vad avser att ändra priser och att ta nya positioner, det har vi väldigt bra system för.

Andelen fastpriskunder en indikator
Hur många som vill ha fastpris brukar variera, och enligt Jonas Borgardt fungerar det närmast som en börsindikator:

- Det fungerar på samma sätt som med räntorna på bolånemarknaden. Om många tror att botten för elpriserna är nådd så vill fler binda sina elpriser och då går andelen kunder som har fastpris upp. Om kunderna sedan tycker att elpriserna är höga när fastprisavtalen går ut så ligger de kvar med rörligt avtal i väntan på att priserna skall gå ner.

Statistik visar att kunderna som har rörligt pris hittills har betalat minst för sina elleveranser över tiden. Det är ganska logiskt. Elleverantörerna måste få viss kompensation för att bära risken att kunna förlora på fastpriskontrakten och det gör att det i längden bli dyrare med fastpris.

Elverket Vallentunas resultat bäst vid normalt väder
Elverket tjänar mest pengar när vädret är så normalt som möjligt. Är vädret varmare än väntat sjunker såväl förbrukningen som elpriserna. Då riskerar man att få ett överskott på kontrakterad såld volym som kunderna inte behöver.

Omvänt kan en kall vinter med hög elförbrukning göra att elkonsumtionen springer i höjden och att kunderna efterfrågar mer el än vad som har säkrats via terminskontrakt.

Underskottet måste då köpas in till det pris som råder på spotmarknaden. Är elpriserna då höga kan mellanskillnaden mellan spotpriset och vad fastpriskunderna betalar bli avsevärd.

- Förra året fick vi effekten att vintern var ganska normal fram till mars, då det plötsligt blev smällkallt, berättar Jonas Borgardt. Det gjorde att vi fick köpa in stora mängder el till mycket höga priser och det sänkte Elverkets resultat rejält.

Omsättningsrekord men resultatmässigt mellanår 2006
Det återstår att se vilken inverkan den hittills varma vintern haft på Elverket Vallentunas resultat.

Som vi skrev i förra artikeln om Elverket kommer 2006 att bli ett resultatmässigt mellanår (se beQuoted nyhetsbrev nr 30 2006). Per den 30 september låg resultatet efter finansnetto på 4,7 miljoner kronor jämfört med 18,6 miljoner kronor vid samma tidpunkt året innan.

Den varma hösten och vintern tyder inte på att fjärde kvartalet 2006 kan ha blivit särskilt mycket bättre än fjärde kvartalet 2005. Då uppgick resultatet efter finansnetto till 4,5 miljoner kronor.

Skulle resultatet för det fjärde kvartalet bli oförändrat, blir helårsresultatet 9,2 miljoner kronor efter finansnetto. Under 2005 blev motsvarande siffra 23,1 miljoner kronor.

På försäljningssidan ser det dock ljusare ut. Det mesta pekar på att försäljningen 2006 kommer att slå nytt rekord. Den bör hamna en bit över 300 miljoner kronor. Under 2005, som är det hittills starkaste året, uppgick försäljningen till 270 miljoner kronor. Bokslutskommunikén kommer den 22 februari.

CHRISTER JÖNSSON
christer.jonsson@beQuoted.com

Wilh. Sonesson vill bli Nordens största aktör inom hälsa och välbefinnande. Samgåendet med norska Midelfart är ett viktigt steg för att nå målet. För förvärvet görs en nyemission på 231 miljoner kronor, garanterad av huvudägarna Stena Adactum och Midelfart Holding.

Midelfart Sonesson blir nummer ett i Sverige och Norge
I nyhetsbrev nr 32 2006 berättade beQuoted att Midelfart är ett familjeföretag i fjärde generationen som leds av unga Celina Midelfart.

Företaget har en mycket stark position på den norska marknaden, där man är ledande inom hälso-, skönhets- och välbefinnandeprodukter. Försäljning sker till dagligvaruhandeln, apotek, parfymerier och hälsokostbutiker. Utanför Norge är dock verksamheten begränsad.

Företaget har sökt efter en nordisk partner och hittade till slut Wilh. Sonesson.

Efter en förlovningsperiod under ett år, då företagen lärt känna varandra genom olika samarbetsprojekt med Vitamex och Friggs, tar man nu steget fullt ut och gifter ihop bolagen. Som nytt familjenamn tar paret Midelfart Sonesson.

Genom att Midelfart formellt köps av Wilh. Sonesson blir det också detta bolag som får stå för pengarna, vilket är orsaken till emissionen.

Både Midelfart Holding och Stena Adactum är dock stora ägare i Wilh. Sonesson. Av emissionen kommer de tillsammans att teckna så stor del att de minst kommer att äga 46,2 procent av kapitalet i koncernen efter samgåendet.

Norge en starkare marknad än Sverige
Tillväxten för hälsokostbranschen i Sverige ligger på 2 - 4 procent per år, det vill säga i nivå med BNP-tillväxten eller drygt det. Marknaden uppgår till 3,4 miljarder kronor.

I Norge har tillväxten legat på en högre nivå de senaste åren. Under perioden 2000 - 2005 ökade den norska marknaden från 1,7 till 2,5 miljarder norska kronor (2,8 miljarder svenska kronor), en sammanlagd uppgång med 45 procent, eller nästan 8 procent per år.

Flera orsaker ligger bakom den norska uppgången. Norges regering har genomfört kampanjer för att öka befolkningens hälsomedvetande.

Dessutom sker en omstrukturering i branschen, som varit något omogen. En högre etablering av butikskedjor gynnar försäljningen.

God trend för hälsokost skapar tillväxtförutsättningar
Branschen är hyggligt het och tillväxtutsikterna framöver ser överlag goda ut. Det finns en underliggande trend att lägga ett större ansvar för den egna hälsan på individen.

Kombinerat med ökad kunskap om att människors hälsa i hög utsträckning beror på vad vi sätter i oss, skapar det förutsättningar för en ökad konsumtion av hälsokost.

I synnerhet i Sverige har intresset för alternativa behandlingsformer vid sidan av traditionell skolmedicin varit lågt, åtminstone jämfört med likartade länder på kontinenten, som till exempel Tyskland.

Detta kan på sikt skapa ett intresse att få upp konsumtionen av hälsokost även i Sverige. Demografin kan också ge en viss tillväxtskjuts genom att hälsokost framför allt konsumeras av människor som åldersmässigt är 45+.

Tillväxtpotential i Danmark och Finland
Som beQuoted skrivit tidigare ligger dock den största tillväxtpotentialen för Midelfart Sonesson i att även lyckas med en etablering i Danmark och Finland. Där är man fortfarande alltför små.

Men även på den kontinentala marknaden, eller på de nya östeuropeiska marknaderna, kan det finnas goda tillväxtförutsättningar.

Nyemissionen måste anses vara helt säker vid det här laget. Vi kan inte tänka oss annat än att den blir fulltecknad, inte minst på grund av tillväxtutsikterna i kombination med den mycket låga teckningskursen.

CHRISTER JÖNSSON
christer.jonsson@beQuoted.com

På senare år har flera svenska varumärken blivit framgångsrika utomlands. Exempel är Björn Borg och Hemtex. The Empire gör nu ett försök med det egna varumärket C3. Satsningen låter spännande och vi har intervjuat Michael Christensen, vd för dotterbolaget Gerby.

Stora förväntningar på exporten
Nästa steg i exploateringen av C3 blir att få igång exporten. I nuläget finns försäljning via distributörer i Japan, Norge och Spanien.

Dessutom sker distribution på vissa marknader i Centraleuropa via ElectroWorld, som ägs av norska Elkjöp.

Närmast på tur att starta upp är distributörer i Ryssland och Baltikum. Dessutom kommer The Empire att starta eget bolag i Finland för att sälja SodaStream, där Gerby kan utnyttja samma marknadskanal.

Michael Christensen har stora förväntningar på exportförsäljningen:

- Holländska köksproduktföretaget Princess är ett exempel på ett företag som lyckats väl med sin internationalisering.

- Från mitten av nittiotalet har Princess nått en omsättning på 900 miljoner kronor på 65 marknader. Dit vill vi också nå på sikt.

- Om exporten verkligen tar fart har C3 potential att på fem års sikt omsätta 500 miljoner kronor. Det skulle omsättningsmässigt motsvara den utveckling som Princess har haft på samma tid. På det vill vi nå en vinstmarginal på 10 procent.

Ökade volymer via ett internationellt återförsäljarnät
Michael Christensen förklarar hur marginalerna skall bli så goda som 10 procent, vilket klart överstiger vad Gerby tjänat historiskt:

- I den här branschen är volym allting. Kan vi istället för att beställa 60.000 perkolatorer öka vår inköpsvolym till 150.000 perkolatorer blir inköpspriset 5 - 10 procent lägre per styck.

- Rimligt är därför ett täckningsbidrag TB1 på 20 procent och väldigt låga overheadkostnader. På så sätt skall vi kunna nå en vinstmarginal på exporten på 10 procent.

Michael Christensen tror att det skall vara möjligt att snabbt bygga upp ett omfattande internationellt återförsäljarnät, som ska ge de volymer som behövs för att satsningen ska bli framgångsrik:

- De är lätt att hitta distributörer utomlands, men vi vill också hitta rätt distributörer. Har de en stark likviditet och finansiell ställning blir det lättare för dem att köra säljkampanjer och liknande.

- Mässor är annars ett viktigt instrument för att nå nya återförsäljare. Vi skall vara med på den stora mässan för köksprodukter i Hongkong i höst och i Chicago våren 2008 för att marknadsföra C3.

Specialserier kan ersätta premiumvarumärke
C3 är ett varumärke i mellanprisklassen. I beQuoted nyhetsbrev nr 7 2006 berättade vi att The Empire även haft planer på att utveckla att premiumvarumärke:

- Tanken på ett eget varumärke i premiumsegmentet finns kvar, berättar Michael Christensen.

- Ett väl så attraktivt alternativ kan dock vara att köra speciella produktlinjer under varumärket C3. Några exempel är C3 Coffe Center, C3 Exclusive eller C3 Design.

- Till nästa år kommer vi till exempel att lansera en speciell produktlinje i högglansblank vit och svart som kommer att heta iKITCHEN. Det blir en ny produktserie med brödrost, kaffebryggare, vattenkokare och espressomaskin, som kommer att ha en mycket modern design.

Breddning av varumärket
Varumärket skall dock stå för värden som kan översättas till fler produktområden än bara köksprodukter:

- Vi skall använda C3 även för andra produkter, avslöjar Michael Christensen. Vi tittar på områden där vi kan utveckla modeller med intelligent funktionalitet.

- Vi har redan identifierat ett område, som inte har med köksprodukter att göra, där vi tror att vi kan göra väsentligt bättre produkter än vad som finns idag, produkter som kommer att lanseras som C3-produkter.

Internationaliseringsplanerna ännu krydda i The Empire
beQuoted tycker att internationaliseringsplanerna är en ännu krydda i The Empire. Det skall bli intressant att följa utvecklingen.

Redan idag gör dotterbolaget Gerby fina vinster. Kombinationen av stigande omsättning från C3 och stärkta marginaler från lägre inköpskostnader, till följd av ökande inköpsvolymer, kan komma att innebära ytterligare vinstutveckling.

Men det finns naturligtvis risker också. Att lansera ett varumärke internationellt och bedriva agenturverksamhet i Norden är två skilda affärer som kan vara svårt att genomföra samtidigt. Man ska inte heller underskatta marknadsföringskostnaderna.

Slår förhoppningarna om en lyckad internationalisering igenom kommer det dock att märkas i The Empires aktiekurs.

CHRISTER JÖNSSON
christer.jonsson@beQuoted.com